Den 12 juni publicerades en av våra artiklar i VLT, skriven av våra 2:e vice ordförande i fastighetsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden och byggnadsnämnden. Läs artikeln här:

Varje krona som spenderas på fördyringar av skollokaler, är en krona som inte kan investeras i lärare och pedagoger. För att behålla och anställa bra skolpersonal behöver staden minska kostnaderna för lokaler genom en mer flexibel och effektiv planering.

Det är uppenbart att den nuvarande planeringsprocessen för skollokaler lider av bristande samordning och tydlighet när det gäller ansvarsfördelning och tidsramar. Det förekommer situationer där kostnader dubblerats under projekttiden och skolor som är fulla redan när de ska öppna. Moderaterna har riktat uppmärksamheten mot behovet av en bättre struktur och samverkan mellan de olika ansvariga aktörerna för att få ordning på planeringen av skollokalerna. Majoriteten (S, V, C och KD) har å sin sida nyligen beslutat att avsluta kommunfullmäktiges uppdrag om att planera för ändamålsenliga skollokaler. De är tydligen nöjda med rådande situation.

Stadens behov av olika lokaler för vissa typer av verksamheter förändras ständigt. De som kan anses vara ändamålsmässiga lokaler under planeringsfasen kan komma att ändra ändamål redan efter byggtidens slut. Detta på grund av exempelvis stadens befolkningsutveckling. Det är därför viktigt att vi anpassar våra planeringsstrategier för att möta förändringarna på ett smidigt och flexibelt sätt. Där skulle det behöva göras ett ordentligt arbete för att finna ett smidigt sätt att omvandla skollokaler till andra typer av faciliteter när behoven skiftar. En förskola bör kunna omvandlas till en grundskola eller ett omsorgsboende beroende på samhällets utveckling.

En annan brist i dagens lokalplanering är den ineffektiva planeringsprocessen. För närvarande involverar planeringen av skollokaler flera olika nämnder och instanser, vilket leder till en långsam och byråkratisk process. Skolnämnderna, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden arbetar ofta parallellt, vilket resulterar i en bristande samordning och förseningar i genomförandet av nödvändiga åtgärder. Det krävs en central instans som kan samordna och effektivisera planeringsprocessen för skollokaler.

Ett resultat av dagens ineffektiva planeringsprocess är att Västerås har blivit en av de mest paviljongtäta kommunerna i Sverige. Alla vet att paviljonger är en dyr lösning som bör undvikas in i det längsta. Att tvingas sätta upp paviljonger på mark som egentligen inte får bebyggas inkräktar på exempelvis barnens utomhusytor. Idag har staden paviljonger som dessutom klassas som svartbyggen, efter att de 15 år långa tidsbegränsade byggloven löpt ut. Den ekonomiska konsekvensen för att upprätthålla paviljongerna uppskattas till 30 miljoner kronor per år. Det är pengar som i stället skulle kunna användas till barnens lärande genom fler pedagoger och lärare samt förbättrad skol- och arbetsmiljö.

Det är dags att omstrukturera vår lokalplanering för att skapa en miljö där barn kan trivas och lära. Genom att införa en flexibel och effektiv planeringsprocess, som tar hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga behov, kan vi säkerställa att våra barn får de lärmiljöer de förtjänar. Skattepengar ska gå till barnens lärande, inte fördyringar av lokaler som en konsekvens av bristerna i stadens lokalplanering.

Claes Kugelberg (M)

2:e vice ordförande i fastighetsnämnden

Klara Helin (M)

2:e vice ordförande i förskolenämnden

2:e vice ordförande i grundskolenämnden

Johan Henriksson (M)

Oppositionsråd

2:e vice ordförande i byggnadsnämnden